Archives For Egenvård

Åh, nu är hösten igångsparkad. Eller igångsutten snarare. Första veckan är avklarad med heltidsstudier och deltidsjobb. Det blir så mycket stillasittande..! Och det är tufft för kroppen!

Jag märker att jag har vant mig vid att ha en förhållandevis rörlig och aktiv vardag som föräldraledig. Jag har prioriterat att träna och röra på mig när yngsta sover på dagarna. Mina dagar har innehållit många naturliga chanser att hålla igång flödet i kroppen. Yogaövningar när barnen leker bredvid på golvet, fysisk lek med barnen, hushållsarbete som innebär att man går kors och tvärs i huset, lek och pyssel i trädgården, promenader och ärenden. Det fanns en annan slags flexibilitet – jag kunde när som helst sätta på stereon och dansa. Jag rörde alltid på mig och var igång merparten av dagens timmar.

Nu som studerande och arbetande (mestadels kontorsarbete, bilkörning eller möten) så märker jag hur kroppen direkt ledsnar på att sitta still. Benen känns svullna och trötta och tunga. Kroppen känns obekväm. Min energinivå påverkas och jag känner mig mer utsatt då immunförsvaret inte känns lika på topp. Jag blir påmind om hur viktigt det är att hålla flödet igång! Nu ska jag researcha en app som påminner mig en gång i timmen att resa på mig, göra tåhävningar, andas, ta några trappsteg, skaka loss eller sträcka ut kroppen. Jag behöver påminnelsen. Annars blir jag sittande timme ut och timme in försjunken i arbetet.

Hur gör ni för att hålla flödet igång när ni heltidsjobbar? Dela gärna era bästa tips. Så satsar vi på att mata hösten full med välmående och glädje. ❤

Maten vi äter är självklart vår främsta näringskälla. Men som skildras i dokumentären Sista skörden är dagens jordar utarmade i stor utsträckning, och det industriella jordbruket har lett till att dagens råvaror inte är lika näringsrika som de var förr. Våra grönsaker kan bara vara så näringsrika som våra jordar är – så en urlakad jord ger näringsfattiga grönsaker…

Förutom det självklara valet att äta ekologisk och oprocessad mat, kan det därför i många fall vara aktuellt att tillgodose eventuella näringsbrister med kosttillskott. Dr Sanna Edhin beskriver i blogginlägget Vitamin + mineral = sant vikten av en god näringsbalans. Brist eller överskott av något mineral kan påverka andra mineraler i kroppen vilket ger upphov till obalanser. Du kan se över eventuella brister och vilka tillskott som kan vara aktuella för dig genom att lämna blodprov på din vårdcentral. Innan du gör stora förändringar gällande kost och kosttillskott bör du konsultera läkare, näringsterapeut eller annan professionell kostrådgivare.

För att hantera lipödem kan det vara aktuellt att överväga följande kosttillskott:

  • Det är mycket vanligt med brist på B12, vitamin D, kalcium och DHEA hos personer med lipödem. Be din läkare att se över dina nivåer.
  • Magnesium. Magnesiumbrist är väldigt vanligt förekommande och ett tillskott av magnesium kan förebygga domningar, kramper, smärta och pirrningar. Att bada badkar eller ta fotbad med magnesiumspray eller Epsomsalt är ett annat sätt för kroppen att tillgodogöra sig magnesium.
  • Selen. Selen motverkar oxidativ stress, reglerar sköldkörtelns funktion och stödjer immunförsvaret. För personer med lipödem och lymfödem har intag av selen ge minskad svullnad och vikt. Men selen ska inte överkonsumeras! Det räcker med sex stycken paranötter per dag. Ät inte paranötter samtidigt som du tar ett tillskott av selen – välj endera.
  • Omega 3. Dessa essentiella fettsyror balanserar graden av inflammation i kroppen, stödjer god cirkulation och är en viktig byggsten i våra cellmembran. EPA och DHA får du i dig genom att äta fet fisk, men äter du inte fisk (eller har svårt att hitta bra fisk – exempelvis innehåller odlad lax inte tillräcklig mängd omega 3) så kan det vara aktuellt att ta ett omega 3-tillskott.
  •  Systemiska enzymer. Enzymer är små proteiner som ger funktionen för god matsmältning, ämnesomsättning och immunförsvar. Enzymtillskott snabbar på reparationer i kroppen och motverkar inflammation. Systemiska enzymer har både matsmältningsenzymer och enzymer med effekt ute i cellerna i kroppen.Enzymer har flera påvisade terapeutiska effekter: Bryter ner proteiner som virus och bakterier. Minskar svullnad och inflammation. Hjälper till att sänka kroppsvikten (fettnedbrytande enzymer). Påskyndar läkning och motverkar fibroser.

 

Källor:
Chuck Ehrlich, Emily Iker et al. (2016) Lymphedema and lipedema nutrion guide, Lymph Notes
Sanna Edhins blogginlägg Vitamin + mineral = sant
Sanna Edhins blogginlägg Enzymers läkande effekt

Kompressionskläder. Vad är det, varför är det bra och hur funkar det för oss med lipödem? Vi börjar från början.

Kompression? Är det samma sak som stödstrumpor?
Många blandar ihop kompressionsstrumpor med stödstrumpor. Det är dock olika saker. Stödstrumpor har ett lätt, jämnt och stumt tryck som stödjer benen. Medan kompressionsstrumpor ger ett högre tryck med en väv som masserar benen under tiden man rör sig vilket hjälper cirkulationen. Kompressionsstrumpor är också oftast graderade med ett högre tryck vid ankeln som avtar successivt uppåt benet. Kompressionsstrumpornas tryck garanteras hålla en viss tid och används oftare medicinskt för att behandla olika symptom.

Varför är det bra med kompression för oss med lipödem?
Kompression är menat att motverka/minska ödem genom att det vävda materialet i kompressionsplagget adderar ett tryck mot huden. Det finns ännu inga konkreta studier att hänvisa till som visar att kompression är effektivt vid lipödem. Men den teoretiska tanken är att kompressionsplagg kan hjälpa lymfsystemets funktion genom att pressa lymfkärlen mot musklerna. Lymfvätskan pumpas runt genom att vi rör oss och djupandas. När lymfsystemet inte fungerar optimalt orkar vår mjuka hud inte ge tillräckligt motstånd när svullnad uppstår. Kompressionplaggen kan då agera som vår ”extra hud” som ger lymfsystemet något mer stadigt att jobba mot. När musklerna rör sig, hjälper trycket i kompressionsplagget vävnadsvätskan att röra sig vidare. Möjliga positiva effekter av att använda kompressionskläder vid lipödem kan vara att:

  • kompression förhindrar fettcellernas tillväxt
  • kompression stödjer lymfsystemet och förbättrar lymfflödet i kroppen
  • kompression kan reducera smärta och värk
  • kompression kan göra att benen känns mindre tunga
  • kompression kan förhindra lipödemets progression.

Vad finns det för olika varianter av kompression
Det finns verkligen en stor mängd olika märken och typer av kompressionsplagg. Den vanligaste indelningen är att kompressionsplagget antingen är slätstickat eller rundstickat. Kompressionsstrumpor delas in i olika klasser, och anges enligt europeisk standard i mm Hg, utifrån trycket som mäts nere vid ankeln. Klass I ger lätt kompression på 15–21 mm Hg. Medicinska kompressionsstrumpor förekommer sedan i klass II (23–32 mm Hg) och klass III–IV (34<) som behöver måttbeställas och används vid svårare medicinska tillstånd.

Det finns även sportkompression som exempelvis löpartights med lätt, graderad kompression. Sedan finns det kompressionsplagg med micromassage-effekt. De plaggen är sydda med en 3D-textur som stöttar lymfsystemets ytliga funktion genom att skapa små förskjutningar i huden vid rörelse.

Vad ska jag börja med?
Allra enklast är att börja med sportkompression då sådana tights finns i vanliga sportaffärer. Då kan du prova tightsen och lämna tillbaka om de inte skulle passa. Jag föredrar annars leggings med micromasserande effekt. Jag började med Solidea Silver Wave-leggings och har sedan testat mig fram i olika modeller och storlekar. Just nu är mina favoriter svarta standardbubblisar och Superbubblisar i olika färger. Om du inte har ett lymfödem och inte är i något av de senare lipödem-stadierna, behöver du troligen inte så hård kompression. Börja med klass I och olika varianter med micromassageleggings. Effekten du vill åt är en ”extra hud” som är fastare än din egen, och som gärna stimulerar lymfflödet när du rör dig. Kompressionsplaggen får inte snöra åt, korva sig eller stasa. Då behöver du byta storlek eller modell. Om plagget sitter åt någonstans kommer du annars att få motsatt effekt med strypt lymfflöde. Tänk på att du behöver kompression som täcker benet ända nerifrån ankeln, så skippa capri-modellerna.

Det viktiga är att bära någon form av kompression när du tränar. Kolla runt och jämför lite olika varianter innan du bestämmer dig. Gör inte som jag gjorde, och hetsklicka hem dyra strumpbyxor som du sedan inte använder. Varje plagg är en investering så du vill vara säker på att du får det som passar just dig och dina behov.

På Facebook finns en köp/sälj/diskussionsgrupp där du kan ställa frågor, läsa och lära dig mer om andras erfarenheter av kompressionskläder.

Källor: FDRS, Bubblisar, SÖF.

Tim Kvick ägnar sin fritid åt produktutveckling av kompressionsplagg för kvinnor med lipödem. I Tims villa utanför Karlskoga, omgiven av blommande hästhagar och byggprojekt, arbetar hon och medarbetaren Sara Duvéng med Bubblisar – kompressionsplagg med en micromasserande effekt. På ideell basis är de hängivna sin målsättning att hjälpa andra kvinnor att hantera lipödem utan invasiva och kostsamma metoder. Och i höst hoppas de lansera en egen linje.

Vi slår oss ned i Tims kök där köksbänken är marmorerad av de senaste årens infärgning av bubblisar i blått, rosa och lila. Längs med väggarna står backar med färggranna kompressionsplagg och i hallen brummar torkskåpet fyllt med den senaste laddningen nyligen färgade leggings. Tim berättar passionerat om verksamheten. En verksamhet som i nuläget har filantropiska förtecken, då ingen av medarbetarna kan ta ut någon ersättning för timmarna de ger in.

– Vi fokuserar hela tiden på vad som är bäst för användaren. Vad är det som faktiskt funkar för oss kvinnor med lipödem? De fabriker vi samarbetar med runtom i Europa och Asien, har dålig koll. De har sina kommersiella intressen som styrs av marknaden. Vi sätter det medicinska kunnandet och den praktiska erfarenheten främst, säger Tim och häller upp te.

Alla hjälps åt i bubblisarnas verkstad
Tim har arbetat som läkare i över trettio år, och hon är hjärnan bakom bubblisarna. Hon ägnar sig åt research och produktutveckling, samt färgning av alla plagg. Färgrecepten provas ut genom trial and error-försök i hemmakökets färglaboratorium, då olika pigment påverkar nylonet i plaggen genom ökad eller minskad kompression. Sara är till vardags danslärare och webbredaktör på Kulturskolan i Karlskoga. I Bubblisar sköter hon webbshopen och marknadsföringen. Tims sambo Johnny ägnar nätterna åt att hjälpa till att packa ordrar.

– Tim är den mest godhjärtade jag vet, och om hon fick välja skulle bubblisarna vara helt gratis för alla med lipödem, berättar Sara. Ingen har hittills gjort någon som helst egen vinst på verksamheten, utan Tim har bara investerat sina egna pengar. Just nu ligger hon ute med en kvarts miljon.

Tim har hittat lådan hon letade efter och kommer tillbaka in i köket. Hon håller upp en lila kompressionströja och lägger till:

– Fast det är en investering som jag får igen i form av utökad kunskap. Det här är min forskning. Jag gör det för mig själv och för att hjälpa alla andra med lipödem. Jag vill inte köra den kommersiella linjen, utan jag värnar hela tiden vårt oberoende. Om vi hade sponsring och andras ekonomiska intressen som styrde, skulle vi inte kunna ägna oss åt fri och självständig forskning och produktutveckling på det här sättet.

En stadigt ökande efterfrågan
Verksamheten började i form av ett kostnadsfritt lånelager. Tim ville sprida den kunskap hon fått genom intensiv research och provningar av olika kompressionsmärken. Men låntagarna av kompressionstightsen upptäckte också hur bra de fungerade och ville behålla dem. Efterfrågan ökade snabbt. Tim fick börja langa de bästa modellerna och inledde så småningom ett samarbete med en europeisk tillverkare för att utveckla en egen modell som kunde möta behoven som fanns för de med lipödem.

– Verksamheten har vuxit enormt snabbt i form av en ständigt ökande efterfrågan. Men vi sköter fortfarande ruljansen ideellt på vår fritid, vid sidan om våra ordinarie arbeten, berättar Sara.

Båda konstaterar att verksamheten innebär en svår balansgång, mellan att få tiden att räcka till och organisationen att växa i takt med ökat antal beställningar. De provar sig fram och känner in hur stor produktionen egentligen kan bli för att hinnas med vid sidan om deras vanliga anställningar. Det är mycket jobb och tid som går åt för att hinna med att packa ordrar, sköta webbshopen och göra all färgning. Produktionen sker i små upplagor och sköts on demand. Trots att försäljningen av kompressionsplaggen i dagsläget inte ger någon inkomst vill Tim inte höja priserna.

– Prisnivån ska konkurrera med priset på vanliga kläder, och alla ska ha råd att köpa plagg. En del tycker att tightsen är dyra, men då får man komma ihåg att de håller fem–sex gånger längre än vanliga leggings, säger Tim.

Micromassage hjälper lymfflödet
Hos personer med lipödem kan inte huden hålla emot med tillräcklig spänst när svullnaden uppstår. Kompressionsplaggen blir då som en andra hud. En fastare hud. När användaren rör på sig skapas ett tryck mellan de spända musklerna och kompressionsmaterialet, och detta tryck hjälper överskottsvätskan som finns vid svullnad att transporteras vidare i kroppens lymfsystem. Kompressionsplaggen är sydda med en bubblig textur. Tim har provat sig fram och upptäckt att ju mer textur och mönster, desto bättre. Därför har hon skapat de så kallade Superbubblisarna. När användaren rör sig skapar bubblorna i materialet en micromassage av huden.

– Effekten blir likadan som vid lymfmassage, säger Tim. Den lilla skjuvningen av huden kommer åt det ytliga lymfsystemet som är det vi med lipödem har problem med. Det är som att ha massa minihänder som hela tiden ger dig massage som stödjer lymfflödet i kroppen.

Hur ska vi med lipödem använda bubblisarna?
– Bäst är att ha en heltäckande bas av kompressionskläder, så att allt är täckt utom huvudet och brösten samt händerna och fötterna där vi inte får lipödem, förklarar Tim. Det ska inte finnas hårda kanter som sitter åt någonstans, för det hindrar lymfflödet. Man ska fördela bubblorna så att det blir flest bubblor över de områden med mest svullnad och fett, och minst bubblor (mest utsträckt tyg) över lederna och redan släta områden.

Kompressionen är graderad, med avtagande tryck uppåt, motsvarande kompressionsgrad klass I.

– Vid lipödem behöver vi egentligen inte så kraftig kompression. Det är mest i senare stadier kombinerat med lymfödem som det kan behövas en högre kompressionsgrad, säger Sara.

– När man tränar eller går och står mycket kan det kännas skönt med lite fastare kompression, säger Tim. Men till vardags förespråkar jag bubblisar som sitter lite lösare så att de ger större massageeffekt. Det ska inte korva sig, snöra sig eller stasa.

Tim och Saras vision är att bubblisar ska finnas tillgängliga för alla patienter med lipödem genom landstingen. Helst inom några år. 

Robin Hood-klinik och pilotstudie
Sara bär in några stora paket som anlänt dagen innan. I paketen finns maskiner som på olika sätt kan hjälpa till att hantera, lindra och i förlängningen kanske läka lipödem.

– Jag har genom olika metoder klämt ur 18 kilo ur benen, berättar Tim. Därför vill jag nu göra en pilotstudie med lokala frivilliga där vi med intensivbehandling testar fyra olika maskinella behandlingsformer.

Genom en kombination av kyla, värme, ultraljud och vakuumsug ska lipödemområden behandlas parallellt som testpersonerna fortsätter med rätt kost, träning och användning av kompression. Tim kallar det för experimentet för Robin Hood-kliniken.

– Det är helt ofarliga behandlingar som blir objektivt mätbara, säger Tim. Och vår plan är att denna typ av behandlingsmetod kan sättas in preventivt, i tidigt stadium och vara ett fullgott alternativ till operation. Fettsugning är ett invasivt, riskabelt och dyrt ingrepp, och det är inte rimligt att det är den enda lösningen.

Tim och Sara vill genom pilotstudien visa att lipödem är en sjukdom som är behandlingsbar. Deras kombinerade metod blir jämförelsevis billig. När klienten har fått läkarkonsultation kan maskinerna och den manuella behandlingen skötas av undersköterskor eller personal utan krav på högre medicinsk utbildning.

– Det behövs en uppsjö av behandlingar så att det finns något för alla, säger Sara. De olika behandlingsmetoderna kompletterar varann. Vi kommer även att erbjuda behandlingar till personer utan lipödem, då dessa metoder förekommer på vanliga skönhetssalonger för att bli av med celluliter, öka spänsten och få bättre lyster i huden.

– Men viktigast av allt, säger Tim. När vi hittat det bästa receptet som botar symptomen för lipödem i form av minskad fettmassa, minskad värk och förbättrad microcirkulation, vill vi att behandlingen integreras i vårdplanen för lipödem. I framtiden ska rätt behandling vara tillgänglig för alla genom landstingen.

Fotnot: Bubblisar hittar ni här: Bubblisar

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag är en bra dag. Jag har gått två barnvagspromenader, och passat på att träna under tiden som Hilma sov. Jag har druckit mycket vatten, gjort lite yoga, varit medveten om min andning och ätit god och bra mat.

Igår var det inte en lika bra dag. Av olika anledningar hann jag inte med träning eller promenad. Och en dag utan tillräckligt med rörelse känns i benen framåt kvällen. När benen svullnar och gör ont märker jag hur det påverkar mitt humör. Jag blir mer stresskänslig och lättirriterad. När jag inte har lyckats skapa utrymme åt mig och min egenvård, känns allting lite motigt.

Som småbarnsförälder är det en utmaning att få tiden att räcka till. De små barnens behov kommer ju först. Men samtidigt blir familjedynamiken alltid bättre och lättare när jag själv mår bra. När jag är trött och irriterad och har värkande ben är jag inte en så närvarande mamma. Men när jag har tagit hand om mig själv, har jag istället energi att engagera mig och ta hand om familjens praktiska och emotionella behov.

Jag tänker på instruktionerna flygvärdinnorna går igenom innan takeoff. Sätt på din egen mask först och hjälp sedan barnen eller de som sitter bredvid. Det finns en poäng att likna vardagens bestyr och logistik med flygresans säkerhetslogik. Se till dina egna behov i rimlig och tillräcklig utsträckning, så att du också orkar se till andras behov. Det är en balansgång. Det är ett pusslande. Men de dagar när pusselbitarna faktiskt faller på rätt plats, passar jag på att njuta och må bra.

Mina tips för att lyckas skapa tid för egenvård som småbarnsförälder är att:

  • se till att du och din partner turas om att ge varandra ”egentid”. Är du ensamstående – våga be vänner och släkt om hjälp!
  • integrera rörelse och träning i dina lekstunder med barnen. Är ni i lekparken eller ute i trädgården finns alltid möjligheter att vara aktiv och få igång flödet i kroppen. Vi har alltid en yogamatta utrullad i vardagsrummet där vi kan sträcka ut oss och passa på att göra några enkla övningar med barnen runtomkring oss. Sätt på musik och dansa med barnen – disco är alltid en humörhöjare!
  • skippa onödigt tidsfördriv. Jag har minskat tiden jag tillbringar med att scrolla i sociala medier eller se på film. Istället passar jag på att utnyttja de luckorna till att torrborsta innan duschen, studsa en stund på studsmattan eller förbereda goda måltider.
  • skala av och sänk ambitionsnivån. Jag har accepterat att blomsterrabatterna har lite ogräs, hörnen har lite dammtussar och att vi inte ägnar oss åt några stora renoveringsprojekt. Allt måste inte vara perfekt – och livet handlar mer om kvalitet i varandet framför ett ständigt presterande.

Länge har vi trott att de gener vi föds med är vad som styr våra förutsättningar i livet. Men – och det här tycker jag är så otroligt intressant och spännande – ny forskning visar att vi inte är helt utlämnade åt vår genuppsättning. Som Sanna Edhin lättfattligt beskriver i sitt blogginlägg Livsstilen formar våra gener visar epigenetiken att vår livsstil och närmsta miljö påverkar vilka av generna som kommer till uttryck. Sanna Edhin skriver att ”Den nya genetiken – epigenetiken – betyder ovanför generna, och det innebär att miljön kan modifiera gener utan att ändra den ursprungliga genetiska koden”.

Jag har länge haft en låt-gå-inställning kring mina vanor gällande mat, träning och hälsa. Och jag har förundrats över bekanta som disciplinerat har ätit nyttigt, tränat regelbundet och lagt sig i tid på kvällarna. Jag har alltid haft en positiv grundinställning till att göra hälsosamma val, men jag har aldrig blivit nitisk eller besatt av att vara konsekvent inom det området. Jag har tänkt att det är skönt att slappna av, roa sig och ta saker som det kommer. Bortsett från att jag alltid har varit vegetarian har jag annars alltid varit en allätare och glatt hävt i mig en del socker, alkohol, ost, bröd och efterrätter av alla de slag. Fram tills nu.

När min egen kropp har börjat signalera med högljudd röst istället för viskningar om att ”något är fel” och ”något är i obalans”, har jag insett att valet att sätta sin hälsa främst inte är något egoistiskt eller löjligt. Det är viktigt. Jag är värd att må bra. Jag är värd att vara frisk, stark och full av energi. Jag är värd att kunna leka med mina barn, ge av mina gåvor och aktivt delta i vårt gemensamma meningsskapande. Att ”unna mig själv” handlar nu mest om att skapa utrymme för egenvård och stillhet. Det handlar om att tillföra kroppen näring, djupandas, stressa av och röra på mig varje dag.

Med epigenetiken som bakgrund handlar fysisk balans och obalans inte om att vara lyckligt lottad eller drabbad. Visst, vi kan se att vår utgångsposition i livet kan vara mer eller mindre priviligerad. Men det handlar också om en mängd olika faktorer som kommer samman i ett uttryck för hälsa eller ohälsa. Och där har vi ett eget ansvar. Där kan vi göra egna val. Vi kan göra vårt bästa för att må vårt allra bästa. Vi börjar där vi står och tar det i vår egen takt. Vad gör du för att ta hand om dig? ❤

Kosten är central för att hålla lipödem i schack. När jag började söka efter information om hur jag skulle kunna hantera lipödem, stötte jag överallt på budskapet att ”dieting have no effect on lipedema”. Men, detta handlar alltså om att bantning och felaktig kost kan stressa systemet och göra lipödemet värre. Inte att kosten i sig är oviktig – för det är den. Maten vi äter är kanske den viktigaste pusselbiten av alla i att främja välmående och motverka progression. Det är dock ingen idé att testa olika bantningskurer eller viktminskningsdieter. Det vi i stället vill göra är att prova oss fram för att hitta en WOE – a Way of Eating/ett sätt att äta – som vi mår bra av. Det gör vi genom att lära känna hur vår kropp fungerar.

Kvinnor med lipödem är olika och det går inte att hitta ett exakt recept som fungerar för likadant för alla. Lipödem finns i fem olika typer och delas in i fyra olika stadier. Det innebär att det skiljer sig åt vad vi är i för hälsotillstånd och vilka problem eller obalanser vi behöver adressera först. Någon behöver minska i vikt, någon behöver dämpa inflammation, någon behöver balansera hormoner och någon behöver korrigera näringsbrister. Jag behöver just nu inte fokusera på någon viktminskning. Däremot behöver jag äta på ett sätt som hjälper mig att minska inflammation och som håller mig smärtfri.

Gällande en sund kosthållning, handlar det mycket om att skifta inställning och lämna föregående paradigm att relatera till mat och hälsa. Det handlar inte om att räkna kalorier, äta fettsnålt eller att alternera mellan att späka sig själv och att synda. Det handlar om att inse att maten är vår medicin. Genom en hitta en kosthållning som fungerar, unnar vi oss själva att må bra. Jag räknar inte kalorier över huvud taget. Det intressanta för mig är matens näring och effekt i kroppen. Jag vill äta näringsrik mat som motverkar försurning och inflammation. Jag vill stödja mitt lymfsystem och mitt immunförsvar. Jag vill ha en jämn energinivå med rätt bränsle och byggstenar till kroppens komplicerade funktioner.

Jag har valt att äta en anti-inflammatorisk kost, IFD (Inflammation Free Diet), vilket är mat som är näringsrik och balanserande. En anti-inflammatorisk kosthållning handlar om att utesluta raffinerad och processad mat, transfetter och så kallade tomma kalorier. I stället väljer jag så rena råvaror som möjligt, helt ekologiska, utan tillsatser och konserveringsmedel. Jag har inspirerats av Dr Karen Herbsts RAD-diet, Sanna Edhins bok Mat som läker och Nilla Gunnarssons bok Sju steg till ett friskare jag. Jag vet många kvinnor med lipödem som har blivit hjälpta av en ketogen kost. Detta har dock inte passat mig att prova då jag är vegetarian (har varit det hela mitt liv). Jag vill inte äta rött kött eller mjölkprodukter och även om det i teorin är möjligt med en slags vegansk ketodiet, så är det väldigt, väldigt svårt. Däremot äter jag en del ägg och fisk, och vissa dagar kanske jag är i ”ketos” även om jag inte fokuserar på att försöka vara det.

Poängen jag vill lyfta fram i detta inlägg, är att alla kan hitta ett sätt att äta som gör att de mår bättre – både på kort och lång sikt. Det går att prova sig fram till en läkande kosthållning som håller i längden. En WOE som ger din kropp bästa förutsättningar för god hälsa och gott liv. Det är en sliten payoff, men ack så träffande… because you’re worth it.