Archives For Stöd

Igår publicerades en intervju i Nya Wermlands-Tidningen, NWT, där jag öppet berättar om min blogg och min situation. Jag var bortrest under dagen så jag har fortfarande fullt upp att ta emot och svara på kommentarer kring artikeln. Mottagandet har varit mycket positivt. Många kvinnor med lipödem har uttryckt att de uppskattar artikeln och att jag delar med mig av mina upplevelser. Det är så värmande att höra.

Det var nervöst och lite obekvämt att ta steget att så offentligt dela med mig om min egen hälsosituation. Bloggen har ju litegrann hållit sig i skymundan hittills. Att det kändes pirrigt och obekvämt handlar om att jag inte har någon lust att bli någon slags omslagsflicka för en sjukdom. Jag vill inte identifiera mig med en sjukdom överhuvudtaget. Men jag valde att göra intervjun för jag insåg vad värdefullt det hade varit för mig själv att läsa en likadan artikel för tio år sedan, eller för tio månader sedan! Det hade varit så stödjande för mig. Därför är min förhoppning att många andra kvinnor, framförallt unga kvinnor i ett tidigt stadium, kan läsa och känna igen sig – och därmed bli hjälpta att få stöd och förståelse.

Dela gärna artikeln vidare och tipsa andra ni känner om bloggen. Jag kommer att fortsätta dela min resa här så regelbundet jag kan. Och successivt dela med mig av de egenvårdsrutiner som fungerar bra för mig. Skriv gärna en rad om det är något särskilt ni undrar över.

Allt gott, Lo

Välkommen!

11 juni, 2017 — 2 kommentarer

Till dig som har hittat hit till bloggen för att du misstänker att du själv har lipödem vill jag säga – extra varmt välkommen. Den första tiden som följer efter en självdiagnostisering eller misstanke om lipödem är ofta lite utav en bergochdalbana. Många olika slags känslor kan komma upp. Mitt råd är att låta dem komma. Det är en del av vägen till självläkning att acceptera känslorna som väcks. Att se dem och känna dem fullt ut. Du kanske slungas mellan oro, lättnad, tvivel, rädsla, tillförsikt, förvirring, skam, hopp, sorg, deppighet och tillit. Hela spektrat av känslor.

De första veckorna efter att jag förstått att jag hade lipödem var väldigt känslosamma. Jag kände mig skör och insåg att jag behövde utrymme för att hantera och möta de känslor som kom upp. Jag var ledsen och grät en del. Vissa dagar ville jag ge upp. Men i ett väldigt tidigt skede kände jag också hur jag ville möta min situation på ett konstruktivt sätt. Jag började att göra intensiv research genom att googla tills ögonen kändes fyrkantiga. I början, innan jag hade lärt mig de olika nya termerna och begreppen, var jag förvirrad och blandade ihop olika saker. Det var till exempel förvirrande att lipödem inte har en konsekvent stavning/uttal. På amerikanska används lipedema och på brittisk engelska används lipoedema. När man googlar hamnar man ofta i sökresultat som dessutom handlar om lymfödem som inte är samma sak som lipödem. Efterhand har det förstås klarnat mer och mer. Men jag är fortfarande bara i början och skrapar på ytan och håller långsamt på att söka en fördjupning av kunskap. Inte minst för att det ännu inte finns några givna svar på de många frågorna som väcks.

Efterhand har jag också insett att informationssökande och törst efter kunskap har sin plats, men tilliten till min kropps egen visdom måste också få ha sin. Mycket av det jag har lärt mig genom att läsa andras berättelser och rapporter hade jag också redan intuitivt känt in. Det gör att jag känner mig stärkt i att börja våga lita på min intuition. Min kropp kan ge mig subtila signaler kring vad jag ska äta – ta bort eller lägga till, vad jag ska ägna mig åt och vad som är stödjande för mig och inte. Jag behöver bara ge mig själv påminnelsen att lyssna på dessa signaler.

Och som ett första plåster på såren till dig som nyss hittat hit, vill jag säga – du är inte ensam. Det finns ett stort community med nätverkande personer med lipödem i forum såsom Facebook och Instagram. Vi stöttar varandra och utbyter tips och erfarenheter. Tillsammans kommer vi att må vårt bästa! ❤

Skriv gärna en rad i kommentarerna. 🙂